Analys pekar på miljardkostnader om Sverige missar EU:s klimatkrav

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

Det som särskilt lyfts är den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transporter och uppvärmning. Enligt IVL:s forskare Lars Zetterberg ser Sverige ut att missa sina EU-åtaganden i sektorn.

Regeringens bedömning: underskott på 11,0 miljoner ton

Pressmeddelandet hänvisar till regeringens egen bedömning: Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 väntas överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

EU-regelverket gör det möjligt att täcka en del av gapet genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), upp till maximalt 5,2 miljoner ton. IVL bedömer att detta innebär en förlorad intäkt eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg i pressmeddelandet.

Efter ETS-flex återstår ett gap på 5,8 miljoner ton

När möjligheten att använda utsläppsrätter (ETS-flex) räknats av återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL beskriver i analysen tre huvudsakliga vägar framåt:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (AEAs). IVL pekar på att många medlemsstater också har underskott i ESR-sektorn, vilket gör både tillgång och kostnad osäker.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. Kostnaden uppskattas till 11–22 miljarder kronor (utöver ETS-flex).
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år, vilket kan ge en ränta-på-ränta-effekt om flera år missas.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagsböter

Utöver kostnaderna för att hantera utsläppsgapet kan ekonomiska sanktioner tillkomma. Enligt pressmeddelandet kan dessa, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Rapporten bakom analysen

Analysen bygger på rapporten Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030 (Rapport C11254), daterad juni 2026, författad av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.